Ha koll på frukter och bär till vinframställningen

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det centralt att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man köpa en äppeldelare som funkar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar självklart också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således så klart att producera gott vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. jäsa äpplevin.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att exempelvis få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk även på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli cirka 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att hitta i butiker på nätet.

Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa drygt 2-3 dagar före socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar omkring 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.